Litauen
Vi sov gott på campingen i Litauen. Mitt i natten började det regna och det smattrar ganska bra på taket, men det var ett sövande ljud. Da åvi vaknade sken solen, men ingen värme i luften och kall blåst. Vi hade en lugn och skön förmiddag. Barnen var både ute och lekte och inne i bilen och lyssna på ljudböcker. Jag och Toffe satt och läste lite om Polen och funderade på vart vi skall köra som näst. Vi passade på att inviga vår nya grill och åt lunchen i servicehuset på campingen.
Vi tackade för oss och lade in en ny adress på gps:en, den här gången på de Polska sidan. Det känns som om Polen är mera borta, än både Estland, Lettland och Litauen. De har ett helt främmande språk, annorlunda bokstäver och sen har dom inte euro, vilket länderna vi besökt hittills haft.
Polen
Genast då vi passerade gränsen till Polen blev vägen smal. Vi började med att köra genom en Nationalpark, där vi även blev stoppade av gränspolisen. De ville se passen, registerutdragen, körkortet, och tog en bilsyn. Allt var ok, och vi fick köra vidare. Naturen är underbart vacker. Det finns mera skog och träd än vi sett tidigare och sen verkar området vara ganska kuperat.
(Det första storkboet såg vi nära första campingen i Estland, ju längre söderut vi kom desto vanligare blev det att man hade gjort det möjligt för storkar att bygga bo i lyktstolpar, det fanns en platta och halm/kvistar och så hade storkarna byggt bo i det. I vissa byar fanns det nästan ett storkbo med ett storkpar i vid var femte gård längs vägen)
Polen har smala vägar, det är kurvor och kullar om vartannat. Men landskapet är otroligt vackert, det är grönare än på andra ställen vi varit på, och just idag var det otroligt blåsigt då vi startade från Litauen men här i Polen är det vindstilla och behagligare väder. Då solen lyser över landskapet är det som ett sagoland. På flera ställen längs med vägen finns det träd på båda sidorna om vägen och det känns som att köra in genom en smal allé, fastän vi är mitt ute i ingenstans.
Idag gjorde vi enbart några korta stop längs vägen, det är fina byar och mindre städer som vi har passerat. Vägarna går rakt genom ”centrum” så bara genom att köra får vi en uppfattning om hur städerna och byarna ser ut. Kyrkor verkar finnas överallt, den ena finare än den andra. Vi har hållit oss till de större vägarna men ändå går det inte att köra så mycket hårdare än ca 60-70km/h pga alla kurvor, så här kommer det inga snabba kilometrar. Vi ser nästan inga lastbilar längs vägarna nu, och den ena vi såg höll på att fastna i en låg tunnel som vi som tur kunde köra igenom.
Det går ju inte att summera något ännu med tanke på att detta enbart är dag 6 på vår resa, men jag tänkte iaf reflektera lite kring det här att resa i husbil. Vi är ju inga vana husbilsresenärer, men det är nog ett mycket smidigt sätt att ta sig fram och se olika städer, och speciellt även landsbygden. Men det är trångt och skåpen används flitigt. Vi har med några lådor, som enkelt går att flytta ifall bilen för tillfället fungerar som ”matsal”, ”sovrum”, ”kök”, ”bil” osv. Det här med skor är inte så enkelt, 12 skor, dvs 6 par är ganska många, och nu räcker det inte riktigt att ha enbart ett par skor/person, så vi försöker hitta ett smidigt sätt som fungerar. Men det kändes nog roligt att kunna ex. köra in i Riga, parkera mitt i staden, stå och koka lunchen, se till att alla är mätta och sedan ta en runda på staden till fots. Det är enkelt på många sätt, men lite smidig behöver man nog vara. Med tanke på att skåpen är små, gäller det att utnyttja alla ytor i skåpen. Men ändå är jag så glad att vi gav oss av på detta äventyr. Det är så roligt att få göra detta tillsammans som familj. Och det är just så mysigt som det låter.
-Eva
Toffe forts..
Rutten mellan Woznice och Mragovo var riktigt vacker (Gpsen skulle ha haft oss att först ta en annan väg, men asfalten såg ålig ut dår så vi tog en rakare rutt genom ett sjöigt landskap och det var ett bra val, den vackraste sträckan hittills). Man såg ut från en gammal allé på krokiga och kuperade vägar över ett kulligt grönt åkerlandskap, som kvällssolen sken vackert sken på. Mellan varven körde man igenom en by/ministad, såg häckande storkar i sina bon. Emellanåt körde vi vid vackra vatten där vägen slingrade sig fram ganska högt över vattnet genom trevliga samhällen som uppkommit runt vattnet. Efter den rutten blev det motorväg vilket var skönt efter att ha kört stora delar av dagen på smala slingriga backiga vägar (tänk dig likvagnskurvo om och om igen upp och ner för backar), kom till sist till staden Olsztyn, där vi hittade en trevlig camping nära vattnet. Vi kom hit ganska sent så barnen gick i säng så fort vi hade satt upp vår bas, vilket innebar att jag satte ut trapp-klossar att köra upp på tills vattenpasset visar rakt och sen är det att koppla i elen + skicka in ett eldrivet värmeelement från bagageutrymmet som de andra får koppla i, under tiden har Eva bäddat ner ner matbordet till en säng och fixate det som behövs för att börja sova.
Jag frågade hyresvärden om det fanns ett ställe man kunde ”do the dishes” men han visade mig var duschen fanns. jag iddes inte göra nån grej av det..
Imorgon skall vi kolla in vad som finns i denna stad, vi såg ett par intressanta byggnader på väg hit. Sen bär det av till Malbork, där Teutonernas högborg fanns i denna del av europa (Jag visste inte att det fanns något som Teutonic knights innan jag spelat Age of Empires 2, men deras slott finns i Malbork, och dit far vi och kollar imorgon).
Vi kanske skall hitta nåt ställe att fara på palmsöndagsmässa till också.
Ha en trevlig stilla vecka allihopa.
Dzinkuje = tack, prozje=varsågod, kanske bra att kunna i polen. Stavningen är kanske int rätt men ungefär. Tydligen fina vägar numera.
så nu börjar ni köra en annan rutt än vi for. ska bli roigt att följa med hur ni far. hoppas på varmare väder för er. få se hur många slott ni bångar. här har vi ett snötäcke som föll inatt. men det håller på att smälta.